Advokatens regler – det här ska du som klient känna till

1. Advokaten ska vara lojal med klienten

Advokatens främsta skyldighet är att visa trohet och lojalitet mot klienten. Försvararen ska tillvarata klientens intressen – inte polisens, åklagarens, domstolens eller någon anhörigs intressen.

Detta gäller även en offentlig försvarare som får sin ersättning av staten. Att staten betalar advokaten innebär inte att advokaten arbetar för staten.

Advokaten ska samtidigt vara självständig. Det betyder att advokaten måste kunna ge det råd som objektivt sett är bäst för klienten, även när klienten eller en anhörig helst vill höra något annat.

En anhörig som kontaktar advokaten eller betalar en privat försvarare blir inte därigenom klient och får inte rätt att bestämma över försvaret.

Källa: VRGA punkt 1 – advokatens roll och främsta skyldigheter.

2. Advokaten har en omfattande tystnadsplikt

Advokatens tystnadsplikt omfattar det som klienten berättar och annan information som advokaten får kännedom om genom advokatverksamheten. Skyddet kan bland annat omfatta:

• vad klienten har berättat i förtroende,
• innehållet i advokatens juridiska rådgivning,
• vilken försvarsstrategi som diskuteras,
• uppgifter om bevisning och förhör,
• klientens personliga och ekonomiska förhållanden,
• uppgifter om andra personer,
• att någon över huvud taget har kontaktat eller anlitat advokaten.

Tystnadsplikten upphör inte automatiskt när brottmålet avslutas eller när klienten byter advokat.

Utöver tystnadsplikten har advokaten en diskretionsplikt. Den innebär att advokaten ska vara försiktig även med uppgifter som redan är offentliga, exempelvis uppgifter i en dom, en artikel eller en offentlig förhandling. Att en uppgift är offentlig innebär alltså inte att advokaten fritt bör diskutera den.

Källa: VRGA punkterna 2.2.1–2.2.2 – tystnadsplikt och diskretionsplikt.

3. Anhöriga har inte automatiskt rätt till information

Advokatens klient är den misstänkte eller tilltalade. En partner, förälder, vän eller annan anhörig har därför inte automatiskt rätt att få veta:

• vad klienten har berättat för advokaten,
• hur klienten ställer sig till misstanken,
• vad som har hänt under ett polisförhör,
• hur advokaten bedömer bevisningen,
• vilken strategi som planeras,
• om klienten tänker erkänna, förneka eller överklaga.

Det gäller även om den anhörige har anlitat advokaten, betalar fakturan eller hjälper klienten praktiskt.

Advokaten får däremot ta emot information från en anhörig. Tystnadsplikten hindrar inte advokaten från att lyssna. Advokaten kan emellertid vara förhindrad att bekräfta uppgifterna eller lämna information tillbaka.

Klienten kan lämna ett avgränsat samtycke, exempelvis till att advokaten får berätta för en viss person om nästa domstolsdatum eller om praktiska frågor. Samtycket bör vara tydligt. Advokaten måste ändå beakta andra personers integritet, sekretessregler och eventuella restriktioner.

Källa: VRGA punkt 2.2.1.

4. Tystnadsplikten har vissa begränsade undantag

Tystnadsplikten är mycket stark men inte helt utan undantag. Information får bland annat lämnas när:

• klienten har samtyckt,
• advokaten har en laglig skyldighet att lämna uppgiften,
• det är nödvändigt för att advokaten ska kunna försvara sig mot allvarlig kritik eller ett krav från klienten,
• det är nödvändigt för att advokaten ska kunna göra gällande ett befogat ersättningsanspråk.

Även i dessa situationer får advokaten inte lämna mer information än vad som är nödvändigt.

Det finns därför inte någon generell regel om att advokaten alltid måste avslöja uppgifter om brott. Frågan beror på vad uppgiften gäller, om det finns en uttrycklig lagstadgad skyldighet och i vilket sammanhang informationen har lämnats.

Källa: VRGA punkt 2.2.1 med kommentar.

5. Uppdraget ska utföras omsorgsfullt och skyndsamt

Advokaten ska utföra uppdraget med omsorg, noggrannhet och tillbörlig skyndsamhet. Juridiska råd ska bygga på en tillräcklig undersökning av gällande rätt.

I ett brottmål innebär det exempelvis att advokaten ska:

• sätta sig in i brottsmisstanken,
• gå igenom relevant förundersökningsmaterial,
• träffa eller tala med klienten i tillräcklig omfattning,
• förbereda polisförhör och domstolsförhandlingar,
• uppmärksamma rättsliga invändningar och möjlig friande bevisning,
• bevaka frister och överklaganden,
• inte orsaka klienten onödiga kostnader.

Kravet på skyndsamhet betyder inte att varje åtgärd måste genomföras omedelbart. Ibland kan klientens intressen kräva att advokaten först utreder en fråga, inväntar material eller avstår från en förhastad åtgärd.

Reglerna innebär inte heller att advokaten kan garantera ett visst resultat. En advokat kan bedöma möjligheter och risker men kan inte lova att klienten blir frigiven, att förundersökningen läggs ned eller att domstolen frikänner.

Källa: VRGA punkterna 2.1.1–2.1.2.

6. Advokaten måste ha rätt kompetens

En advokat får inte åta sig ett uppdrag om advokaten saknar den kompetens och erfarenhet som uppdraget kräver. Advokaten är dessutom skyldig att upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens.

Vilken erfarenhet som behövs beror på ärendets karaktär. I ett mer komplicerat brottmål kan det exempelvis vara relevant med erfarenhet av:

• häktning och restriktioner,
• omfattande teknisk eller digital bevisning,
• ekonomisk brottslighet,
• sexualbrott,
• ungdomsmål,
• internationella frågor,
• mål med mycket höga straffvärden.

Klienten kan fråga advokaten om erfarenhet av den aktuella måltypen. Advokaten får inte ge en missvisande bild av sin erfarenhet.

Källa: VRGA punkterna 2.1.3 och 2.5.

7. Klienten ska hållas informerad

Advokaten ska hålla klienten underrättad om vad som händer i uppdraget. Frågor från klienten ska besvaras skyndsamt.

Det innebär normalt att klienten ska få information om exempelvis:

• viktiga beslut från åklagare och domstol,
• planerade förhör och förhandlingar,
• förändringar i misstanken,
• väsentlig ny bevisning,
• sista dag för överklagande,
• viktiga val som klienten själv måste göra.

Skyldigheten gäller gentemot klienten. Advokaten behöver inte lämna motsvarande information till anhöriga.

Att en fråga ska besvaras skyndsamt betyder inte att advokaten alltid kan svara omedelbart. En försvarsadvokat kan befinna sig i förhör, på häktesbesök eller i domstol. Men klientens frågor får inte lämnas obesvarade under oskäligt lång tid.

Källa: VRGA punkt 2.3 – information till klienten.

8. Advokaten får normalt utgå från klientens uppgifter

Advokaten är som huvudregel inte skyldig att kontrollera varje uppgift som klienten lämnar. Försvaret bygger därför i stor utsträckning på att klienten berättar öppet och lämnar relevant material.

Om en uppgift är osannolik, särskilt känslig eller innebär att någon annan anklagas för brott kan advokaten behöva göra rimliga kontroller innan uppgiften används.

Det är därför viktigt att klienten berättar även sådant som är ofördelaktigt. Om advokaten känner till problemen i förväg kan försvaret planeras. Om viktig information undanhålls kan advokaten fatta beslut på ett felaktigt underlag.

Källa: VRGA punkt 2.4 – information från klienten.

9. Advokaten får inte ha motstridiga intressen

Advokaten måste avstå från uppdraget om det finns en intressekonflikt eller en beaktansvärd risk för en sådan konflikt.

I ett brottmål kan en intressekonflikt exempelvis uppkomma om advokaten eller advokatbyrån:

• företräder en medmisstänkt med motstridiga intressen,
• tidigare har företrätt målsäganden eller ett viktigt vittne,
• har fått konfidentiell information i ett närliggande mål,
• har ett eget ekonomiskt eller personligt intresse i saken,
• riskerar att behöva använda en tidigare klients uppgifter för den nya klienten.

En konflikt för en annan advokat på samma byrå kan normalt påverka hela byrån.

Vissa konflikter kan undantagsvis hanteras genom ett informerat samtycke. Alla konflikter kan dock inte botas genom samtycke. Advokaten måste fortfarande kunna tillvarata klientens intressen fullt ut.

Tystnadsplikten kan hindra advokaten från att förklara exakt varför ett uppdrag inte kan antas.

Källa: VRGA punkterna 3.2–3.5.

10. Advokaten får inte ljuga eller förvanska bevis

En advokat får inte lämna en sakuppgift till domstolen som advokaten vet är osann. Advokaten får inte heller bestrida en uppgift som advokaten vet är sann.

Advokaten får exempelvis inte:

• hitta på ett falskt händelseförlopp,
• åberopa ett dokument som advokaten vet är förfalskat,
• åberopa ett vittne som advokaten vet kommer att begå mened,
• medverka till att bevis förstörs, göms eller förändras,
• aktivt stödja försvaret på en uppgift som advokaten vet är osann.

Försvararens ställning är samtidigt särskild. Om klienten lämnar en osann uppgift behöver försvararen normalt inte automatiskt lämna uppdraget. Försvararen får däremot inte själv föra fram uppgiften som sann eller bygga sin argumentation på den.

Försvararen får fortfarande:

• kräva att åklagaren bevisar åtalet,
• ifrågasätta bevisningens tillförlitlighet,
• framhålla alternativa möjligheter som har stöd i materialet,
• argumentera för att beviskravet inte är uppfyllt,
• yrka på frikännande när åklagarens bevisning inte räcker.

Advokaten är normalt inte skyldig att självmant lämna ut uppgifter eller åberopa bevisning som är till klientens nackdel, om det inte finns en särskild laglig skyldighet.

Källa: VRGA punkterna 6.2.1–6.2.2.

11. Advokaten får kontakta vittnen – men inte påverka dem

En försvarsadvokat får kontakta ett vittne eller en annan förhörsperson för att ta reda på vad personen kan berätta. Det gäller även personer som åklagaren har åberopat.

Att kontakta förhörspersoner kan vara en viktig del av försvararens skyldighet att söka efter friande eller förklarande bevisning.

Advokaten får däremot aldrig utöva otillbörlig påverkan. Advokaten får inte:

• tala om för vittnet vad vittnet bör säga,
• försöka få vittnet att ändra en sann uppgift,
• hota eller pressa vittnet,
• erbjuda fördelar i utbyte mot vissa uppgifter,
• hjälpa flera personer att samordna sina berättelser.

Om personen har ett målsägandebiträde, en särskild företrädare, ett ombud eller i vissa fall en vårdnadshavare måste advokaten ta hänsyn till detta.

Källa: VRGA punkterna 6.3.1–6.3.2.

12. Advokaten får inte hjälpa klienten att begå brott

Lojaliteten med klienten har tydliga gränser. Advokaten får inte främja orätt eller hjälpa klienten eller någon annan att handla brottsligt.

Advokaten får exempelvis inte hjälpa till att:

• undanröja eller förändra bevis,
• radera konton, meddelanden eller filer för att hindra en utredning,
• gömma efterlyst egendom,
• lämna instruktioner till vittnen,
• upprätta falska handlingar,
• föra ut eller in otillåtna meddelanden åt en klient med restriktioner,
• kringgå ett beslut från domstol, åklagare eller Kriminalvården.

Om klienten begär att advokaten ska handla brottsligt eller i strid med god advokatsed och vidhåller sin begäran efter att advokaten har sagt ifrån, kan advokaten vara skyldig att lämna uppdraget.

Källa: VRGA punkt 1, punkt 3.4.2 och punkt 6.2.2.

13. Advokaten får inte lämna uppdraget hur som helst

När en advokat har accepterat ett uppdrag är utgångspunkten att uppdraget ska fullföljas. Advokaten får inte lämna klienten enbart för att målet är besvärligt, klienten är impopulär eller uppdraget har blivit mer arbetskrävande än väntat.

Advokaten kan däremot vara skyldig att lämna uppdraget om:

• en allvarlig intressekonflikt uppkommer,
• advokaten blir förhindrad att genomföra uppdraget,
• klienten kräver ett brottsligt eller oetiskt handlande,
• klienten förvanskar eller undanröjer bevis och inte kan förmås att upphöra.

Advokaten kan även ha rätt att lämna uppdraget av giltiga skäl, exempelvis om klienten medvetet har undanhållit avgörande information, förtroendet har brutit samman eller en privat klient inte betalar avtalad ersättning.

Advokaten ska normalt förklara skälet för klienten. Tystnadsplikten kan samtidigt innebära att advokaten inte kan lämna samma förklaring till domstolen eller andra personer.

Källa: VRGA punkterna 3.4, 3.6 och 3.7.

14. Arvodet ska vara skäligt och tydligt

Vid ett privat försvararuppdrag ska arvodet vara skäligt. Vid bedömningen får bland annat beaktas:

• vad som har avtalats,
• uppdragets omfattning och svårighetsgrad,
• målets betydelse för klienten,
• advokatens skicklighet,
• det arbete som faktiskt har utförts,
• resultatet och övriga omständigheter.

När uppdraget börjar ska advokaten förklara principerna för debiteringen och vilka faktureringsrutiner som ska användas. Klienten bör få veta timpris, moms, eventuella utlägg, förskott och hur ofta fakturering sker.

En offentlig försvarare får som huvudregel inte begära eller ta emot extra ersättning från klienten eller en anhörig för arbete som omfattas av det offentliga uppdraget. Undantag gäller endast när det följer av lag.

Källa: VRGA punkterna 4.1.1–4.1.4 och 4.4.2.

15. Personal och biträdande jurister ska stå under tillsyn

En advokatbyrå får låta biträdande jurister och annan personal hjälpa till i uppdraget. Den ansvariga advokaten måste emellertid se till att arbetet utförs enligt god advokatsed.

Biträdande jurister ska handledas och deras arbete ska kunna kontrolleras på ett betryggande sätt. Även personalen ska hantera klientuppgifter konfidentiellt.

För klienten innebär detta att det kan vara fullt normalt att en biträdande jurist hjälper till med exempelvis rättsutredning eller materialgenomgång. Den ansvariga advokaten kan dock inte avsäga sig sitt ansvar för hur arbetet sköts.

Källa: VRGA punkterna 7.6.2–7.6.3.

Om du är missnöjd med en advokat

Börja om möjligt med att be advokaten förklara:

• vad som har gjorts i målet,
• varför en viss åtgärd har eller inte har vidtagits,
• vilken information advokaten behöver från dig,
• hur kostnaden har beräknats,
• om det finns något hinder mot att fortsätta uppdraget.

Den som anser att en advokat har brutit mot god advokatsed kan göra en kostnadsfri disciplinanmälan till Advokatsamfundet. Disciplinnämnden kan besluta om erinran, varning, straffavgift eller uteslutning.

Disciplinnämnden kan däremot inte:

• ingripa i ett pågående brottmål,
• byta offentlig försvarare,
• ändra en dom eller ett häktningsbeslut,
• besluta om skadestånd,
• sätta ned en advokatfaktura.

En tvist om ett privat arvode kan under vissa förutsättningar prövas av Advokatsamfundets konsumenttvistnämnd.

Informationen är allmän. Hur en advokat får eller måste agera kan bero på advokatens roll, klientens instruktioner, eventuella restriktioner och omständigheterna i det enskilda brottmålet.