Utredning, förhör och juridiskt biträde
Förundersökningen ska klarlägga om ett brott under allmänt åtal har begåtts, vem som kan misstänkas och om bevisningen räcker för åtal.
Förundersökningen
Utredningen leds av polis eller åklagare beroende på ärendets karaktär och hur långt misstankarna har kommit. Den kan omfatta förhör, läkarintyg och rättsmedicinsk dokumentation, fotografier, platsundersökning och beslag, analys av telefoner, konton och övervakningsfilm, inhämtning av handlingar när lagens krav är uppfyllda, sakkunnigutlåtanden samt skydds- och riskbedömningar.
Åklagaren har objektivitetsplikt: både sådant som talar mot och sådant som talar till den misstänktes fördel ska beaktas. Se Åklagarmyndighetens beskrivning av brottsutredningen (öppnas i nytt fönster) och sidan om förundersökningen.
Förhör med målsäganden
Du kan kallas till ett eller flera förhör. Det är inte ett tecken på att polisen misstror dig – kompletterande frågor behövs ofta när nya uppgifter kommer fram eller när tid, plats, händelseförlopp eller skada behöver preciseras.
Inför förhöret
- fråga vem som håller förhöret och hur lång tid som avsatts,
- meddela behov av tolk, hörselhjälp, pauser eller annan anpassning,
- fråga om målsägandebiträde eller stödperson kan vara med,
- ta med legitimation, ärendenummer och begärt material,
- ha din minnesanteckning och ditt bevismaterial tillgängligt,
- skriv ned frågor du själv vill ställa,
- berätta om du är rädd för att möta den misstänkte eller är utsatt för påverkan,
- öva inte in formuleringar tillsammans med andra som ska höras.
Under förhöret
- lyssna färdigt och be om förklaring när frågan är oklar,
- säg ”jag minns inte” eller ”jag är osäker” när det är korrekt,
- skilj mellan egna minnen och information du fått i efterhand,
- be om paus när du behöver,
- rätta missförstånd så snart du upptäcker dem,
- berätta om något gör det svårt att tala fritt.
Förhör kan dokumenteras skriftligt och i vissa fall med ljud eller bild. Fråga hur förhöret dokumenteras och säg till om återgivningen inte motsvarar det du menade.
Målsägandebiträde eller stödperson vid polisförhör
Ett förordnat målsägandebiträde får närvara och tillvarata dina intressen. En stödperson kan få närvara om personen bedöms lämplig och närvaron kan ske utan men för utredningen. Stödet vid polisförhör regleras bland annat i 23 kap. 10 § rättegångsbalken (1942:740). Polisen kan därför säga nej till en viss stödperson eller be personen lämna rummet. Den som själv ska höras som vittne kan vara olämplig som stöd.
Rätt till tolk och begriplig information
Säg till så tidigt som möjligt om du behöver språkstöd. Tolkning ska ordnas när den behövs för att du ska kunna delta och förstå. Använd inte ett barn, en anhörig eller någon med koppling till den misstänkte i stället för professionell tolk i ett viktigt förhör. Berätta även om du behöver lättläst information, teckenspråkstolkning eller annan anpassning.
Vilken information har du rätt att få?
Förundersökningskungörelsen (1947:948) innehåller en omfattande informationsskyldighet gentemot målsägande. Beroende på situationen ska du bland annat få information om:
- skadestånd och brottsskadeersättning,
- målsägandebiträde och stödperson,
- kontakt med stödorganisationer och myndigheter,
- kontaktförbud och andra skyddsåtgärder,
- tolkning och översättning,
- ersättning för inställelse,
- hur ärendet utvecklas och vilka beslut som fattas,
- prövning av ett beslut att lägga ned förundersökningen eller att inte väcka åtal.
Vissa underrättelser lämnas bara om du begär dem. Tala därför om vilka besked du vill få och hur de kan lämnas säkert.
Sekretess under utredningen
Uppgifter i en pågående förundersökning kan vara sekretessbelagda för att utredningen inte ska skadas och för att skydda enskildas personliga förhållanden. Du har därför inte alltid rätt att omedelbart få veta vad den misstänkte eller andra vittnen har berättat, vilka tvångsmedel som planeras, vilken teknisk bevisning som finns eller när nästa utredningsåtgärd genomförs. Den misstänkte och försvararen kan samtidigt under processens gång ha rätt att ta del av material för att kunna försvara sig.
Om utredningen drar ut på tiden
- om förundersökningen fortfarande pågår,
- vem som är undersökningsledare,
- om dina kontaktuppgifter är aktuella,
- om polisen behöver ytterligare material från dig,
- om ett beslut har fattats,
- om du behöver göra något för att bevaka skadestånd eller skydd.
Skicka inte samma bevis i många versioner via osäkra kanaler. Fråga i stället hur materialet ska lämnas och be om bekräftelse på mottagandet.
Om förundersökningen läggs ned eller åtal inte väcks
En förundersökning kan läggas ned exempelvis därför att en gärningsperson inte kan identifieras, att bevisningen inte bedöms räcka eller att fortsatt utredning inte väntas ändra bevisläget. Ett nedläggningsbeslut är inte alltid ett påstående om att händelsen inte inträffat – det kan handla om vad som går att bevisa i domstol. Du ska normalt underrättas om beslutet och få information om möjligheten till prövning.
Begära överprövning
Den som berörs av beslutet kan begära att en högre åklagare överprövar beslutet att lägga ned förundersökningen eller att inte väcka åtal. Begäran skickas normalt till den åklagarkammare eller myndighet som fattade beslutet. En användbar begäran innehåller:
- vilket beslut som ska överprövas,
- ärende- eller diarienummer,
- varför du anser att beslutet bör ändras,
- vilka utredningsåtgärder eller bevis som kan ha förbisetts,
- nya handlingar eller uppgifter,
- dina kontaktuppgifter och uppgift om biträde.
Det finns normalt inte någon allmän kort treveckorsfrist som vid överklagande av dom, men vänta inte i onödan – bevis kan försvinna och brott kan preskriberas. Läs Åklagarmyndighetens information om överprövning (öppnas i nytt fönster).
Kan en nedlagd utredning återupptas?
Ja, om nya omständigheter eller bevis ger anledning till det och brottet inte är preskriberat. Lämna ny information med ärendenumret och förklara vad som är nytt.
Målsägandebiträde – juridiskt stöd för målsäganden
Ett målsägandebiträde är vanligtvis en advokat som domstolen förordnar för att ta till vara målsägandens intressen. Biträdet betalas av staten. Du ska inte återbetala kostnaden på det sätt en dömd person i vissa fall kan behöva återbetala kostnaden för sin offentliga försvarare.
- förklara förundersökningen och domstolsprocessen,
- närvara vid polisförhör,
- hjälpa dig att framföra önskemål om skydd och anpassning,
- förbereda dig inför rättegången,
- föra eller hjälpa till med ditt skadeståndsanspråk,
- vara med under huvudförhandlingen,
- förklara domen och ge råd om nästa steg.
Läs också den fördjupade sidan om målsägandebiträdets roll.
När kan målsägandebiträde förordnas?
Förutsättningarna finns i lagen (1988:609) om målsägandebiträde. Förenklat kan biträde förordnas:
- Vid sexualbrott enligt 6 kap. brottsbalken, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av biträde.
- Vid vissa brott mot liv, hälsa, frihet eller frid samt rån och vissa andra brott, om fängelse kan följa och målsäganden behöver biträde med hänsyn till sin relation till den misstänkte eller andra omständigheter.
- Vid andra brott där fängelse kan följa, om målsäganden har ett särskilt starkt behov av biträde med hänsyn till personliga och övriga förhållanden.
Bedömningen är individuell. Att ett brott känns allvarligt innebär inte automatiskt att lagens förutsättningar är uppfyllda, och ett avslag betyder inte att myndigheten anser att händelsen saknar betydelse.
Så begär du ett målsägandebiträde
”Jag begär målsägandebiträde. Jag önskar att advokat [för- och efternamn] förordnas.”
Du får föreslå en viss behörig person. Har du föreslagit någon som är lämplig ska personen som utgångspunkt förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det. Det är domstolen som beslutar. Kontakta gärna advokatbyrån först så att advokaten kan kontrollera intressekonflikt och tillgänglighet.
Åklagaren och målsägandebiträdet har olika roller
Åklagaren företräder det allmänna och ansvarar för åtalet – åklagaren är inte din privata advokat. Målsägandebiträdet företräder däremot dina intressen inom uppdragets ram. Uppdraget omfattar inte automatiskt all hjälp efter en lagakraftvunnen dom, exempelvis långvarig indrivning, försäkringstvist eller en fullständig ansökan om brottsskadeersättning. Fråga vad förordnandet omfattar och vem du ska kontakta när uppdraget avslutas.
Om du inte får målsägandebiträde
- ta med en lämplig stödperson när reglerna tillåter det,
- få stöd från en brottsofferjour eller socialtjänsten,
- be åklagaren föra ditt skadeståndsanspråk om villkoren i 22 kap. 2 § rättegångsbalken är uppfyllda,
- anlita ett privat juridiskt ombud på egen bekostnad,
- kontrollera om rättsskydd eller annan försäkring har betydelse.
Ett privat ombud är inte samma sak som ett statligt förordnat målsägandebiträde. Be alltid om skriftlig information om pris och uppdragets omfattning.
Stödperson, vittnesstöd och annan hjälp
Stödperson
En stödperson ger trygghet och praktiskt stöd men är inte juridiskt ombud. Vid rättegång kan målsäganden enligt 20 kap. 15 § rättegångsbalken åtföljas av en lämplig person som personligt stöd.
- polisen eller domstolen kan bedöma om personen är lämplig,
- en stödperson ska inte svara åt dig eller påverka din berättelse,
- en privat stödperson har inte automatiskt samma lagreglerade tystnadsplikt som en advokat,
- en person som ska vittna kan behöva vänta utanför rättssalen och kan därför vara olämplig som stöd under hela förhandlingen.
Vittnesstöd i domstol
På många domstolar finns vittnesstöd som kan visa lokalerna, förklara praktiska moment och ge medmänskligt stöd före och efter förhandlingen. Vittnesstödet ger inte juridisk rådgivning och tar inte ställning i målet. Kontakta domstolen i förväg och fråga vad som finns på orten.
Socialtjänstens ansvar
Enligt 13 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400) ska socialnämnden erbjuda brottsofferstöd. Stödet kan riktas både till den som utsatts och till närstående, och socialtjänsten ska vara särskilt uppmärksam på bland annat våld i nära relation och våld eller förtryck med hedersmotiv. Stödet kan efter individuell prövning handla om säkerhetsplanering och skyddat boende, stödsamtal, hjälp i kontakter med vård och myndigheter samt stöd kring barn, boende och ekonomi.