Rättegången och domen
När åtal har väckts prövas åtalet och skadeståndet av domstolen. Här beskrivs förhandlingens gång, dina möjligheter till skyddsåtgärder och vad som gäller vid överklagande.
När åtal väcks
Åklagaren ska väcka åtal när bevisningen bedöms tillräcklig och det finns förutsättningar att få en fällande dom. Åtalet lämnas till tingsrätten i en stämningsansökan, där det bland annat anges vem som åtalas, vilken gärning åklagaren påstår har begåtts och vilken bevisning som åberopas.
Kontrollera när åtal har väckts
- tingsrättens namn och målnummer,
- datum och tid för huvudförhandlingen,
- om du är kallad personligen,
- om skadeståndsanspråket är komplett,
- vilka handlingar du behöver ta med,
- hur du ansöker om ersättning för resa och förlorad arbetsinkomst,
- vilka säkerhets- eller tillgänglighetsåtgärder som har begärts.
Att åtal har väckts innebär också att insynen i målet förändras. Förundersökningsprotokollet och domstolens handlingar blir ofta i större utsträckning offentliga, men domstolen ska fortfarande pröva om känsliga uppgifter omfattas av sekretess.
Rättegången
En brottmålsförhandling leds av domstolen. I tingsrätten deltar vanligtvis en juristdomare och nämndemän. Åklagaren för åtalet, försvararen företräder den tilltalade och målsägandebiträdet företräder målsägandens intressen inom sitt uppdrag.
Vill du veta i vilken ordning hela huvudförhandlingen går till? Läs huvudförhandlingens ordning i processguiden och hos Sveriges Domstolar om brottmål (öppnas i nytt fönster). Här nedan beskrivs din egen medverkan.
Inför rättegången
- läs kallelsen och kontrollera tid, plats och målnummer,
- begär skyddsåtgärder i god tid,
- kontrollera att skadeståndsanspråket är komplett,
- samla kvitton och intyg för ersättning för inställelse,
- planera resa, sällskap och stöd före och efter förhandlingen,
- fråga biträdet vad som händer under dagen.
Måste jag komma?
Har du fått en kallelse med skyldighet att inställa dig ska du komma. Utevaro utan giltigt skäl kan leda till vite och i vissa fall att polisen hämtar dig till domstolen. Kontakta domstolen omedelbart vid sjukdom eller annat allvarligt hinder – det är domstolen som avgör om hindret godtas. Du kan inte själv välja att medverka via video; begär det i god tid och förklara skälen, varefter domstolen beslutar efter en individuell prövning.
Så går ditt förhör till
Målsäganden hörs normalt före den tilltalade och vittnena. Har du ett målsägandebiträde kan biträdet ställa frågor; även åklagaren, försvararen och domstolen kan fråga. Det är vanligt att frågor upprepas eller blir detaljerade. Försvararens uppgift är att pröva åklagarens bevisning, medan domstolen ska se till att förhöret genomförs korrekt.
Försök inte att minnas ”rätt”. Berätta vad du minns i dag och förklara om minnesbilden har förändrats. Om en tidigare uppgift skiljer sig från det du säger i domstolen kan du få frågor om skillnaden – det behöver inte betyda att hela berättelsen anses felaktig.
Kan jag slippa möta eller se den tilltalade?
- separat väntrum och hjälp att undvika möten i domstolens lokaler,
- särskild säkerhetsplanering och kontakt med ordningsvakt,
- att den tilltalade följer förhöret från ett annat rum (medhörning),
- deltagande genom videolänk när lagens krav är uppfyllda,
- stängda dörrar under särskilt känsliga delar av förhandlingen.
Medhörning innebär vanligtvis att den tilltalade inte sitter i samma sal medan du berättar, men att personen kan höra förhöret och efteråt ställa frågor genom försvararen. Åtgärden är inte samma sak som anonymitet. Domstolen kan behöva fatta det formella beslutet i anslutning till förhöret och kan därför inte alltid lämna en ovillkorlig garanti i förväg. Se Sveriges Domstolars information för målsägande (öppnas i nytt fönster).
Är rättegången offentlig?
Huvudregeln är offentlig förhandling. Domstolen kan besluta om stängda dörrar för hela eller delar av förhandlingen när lagens sekretessförutsättningar är uppfyllda. Att dörrarna stängs betyder inte automatiskt att alla handlingar eller den framtida domen blir hemliga.
Ersättning för att komma till domstolen
Du kan normalt få ersättning för resa och i vissa fall för förlorad arbetsinkomst när du är kallad till förhandlingen. Fråga domstolen i förväg vad som gäller och spara biljetter, arbetsgivarintyg och lönespecifikationer. Ersättning för inställelse är något annat än skadestånd för inkomstförlust.
Domen och ett eventuellt överklagande
Domen innehåller bland annat domstolens bedömning av åtalet, påföljden och skadeståndet. En friande dom betyder att åklagaren inte har nått upp till det höga beviskravet. Den betyder inte i sig att domstolen har slagit fast att målsäganden har ljugit.
En tingsrättsdom får normalt överklagas skriftligt inom tre veckor från den dag domen meddelades. Den exakta sista dagen och hur överklagandet ska göras står i bilagan till domen.
Målsägandens möjlighet att överklaga beror bland annat på om hen har fört talan, vilken del av domen som ifrågasätts och hur talan har utformats. Åklagaren bestämmer själv om åtalsdelen ska överklagas. Kontakta målsägandebiträdet eller annan jurist omedelbart om du överväger överklagande – ett förordnande fortsätter inte automatiskt i alla delar och instanser.
Efter domen
- läs domen och överklagandebilagan,
- kontakta biträdet omedelbart om du överväger överklagande,
- bevaka sista dagen för överklagande – normalt tre veckor.
Om skadeståndet inte betalas, eller om du vill söka försäkring eller brottsskadeersättning, läs Från dom till pengar.