Straff och påföljder
När domstolen funnit att ett brott är bevisat ska en påföljd bestämmas. Först fastställs gärningens straffvärde enligt 29 kap. brottsbalken (BrB), därefter väljs påföljd enligt 30 kap. BrB. Nedan följer de centrala bestämmelserna med citat och förklaring.
Påföljdssystemet i korthet
Böter – 25 kap. BrB
25 kap. 1 § BrB – bötesformerna
Sammanfattning
Böter skall dömas ut, enligt vad som är föreskrivet för brottet, i dagsböter, penningböter eller normerade böter. Är viss bötesform inte föreskriven för brottet, döms böter ut i dagsböter eller, om brottet bör föranleda lägre straff än trettio dagsböter, i penningböter.
Bestämmelsen anger tre bötesformer. Dagsböter är huvudformen i brottmål, penningböter används vid mindre förseelser (t.ex. trafikbrott) och normerade böter förekommer i specialstraffrätten.
25 kap. 2 § BrB – dagsböter
Sammanfattning
Dagsböter skall bestämmas till ett antal av minst trettio och högst ett hundra femtio. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med femtio till och med ett tusen kronor, efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Om det finns särskilda skäl, får dagsbotens belopp jämkas. Minsta bötesbelopp är sjuhundrafemtio kronor.
Här finns hela grunden för dagsbotsberäkningen: antalet dagsböter (30–150) speglar brottets straffvärde, medan beloppet per dagsbot (50–1 000 kr) speglar ekonomin. Jämkning kan ske vid särskilda skäl och totalbeloppet får aldrig understiga 750 kr.
25 kap. 3 § BrB – penningböter
Sammanfattning
Penningböter skall bestämmas till lägst tvåhundra kronor och högst fyra tusen kronor. Om ett lägre högsta belopp är särskilt föreskrivet, gäller dock detta.
Penningböter bestäms som ett fast belopp utan koppling till inkomsten och används vid ordningsförseelser och lindriga trafikbrott.
25 kap. 5–6 §§ BrB – gemensamt straff och maximum
Sammanfattning
Böter som gemensamt straff för flera brott döms ut i dagsböter, om något av brotten bör föranleda dagsböter. Som gemensamt straff får dagsböter bestämmas till ett antal av högst tvåhundra och penningböter till ett belopp av högst tio tusen kronor.
När flera brott döms samtidigt bestäms ett gemensamt bötesstraff, med högre tak än vid ett enskilt brott.
Räkna på dagsböter
Använd dagsbotsräknaren för att uppskatta dagsbotens storlek och totalt bötesbelopp utifrån inkomst och personliga förhållanden.
Till dagsbotsräknarenFängelse – 26 kap. BrB
26 kap. 1 § BrB – strafftidens gränser (ändrad)
Sammanfattning
Fängelse döms ut på viss tid eller för livstid enligt vad som är föreskrivet för brottet.
Efter lagändring finns ingen generell regel om att tidsbestämt fängelse högst får vara tio år – maximistraffet följer i stället av straffskalan för det aktuella brottet och av de särskilda reglerna om flerbrottslighet i 26 kap. 2 §. Den allmänna minimitiden för fängelse är en månad, med särskilda undantag i lag; höjningen trädde i kraft den 1 januari 2026. Övergångsbestämmelserna innebär att äldre gränser (14 dagar–10 år) fortfarande kan vara relevanta för gärningar begångna före ikraftträdandet.
26 kap. 2 § BrB – flerbrottslighet (dubbel-max, summeringsgräns och tak)
Sammanfattning
Fängelse får användas som gemensamt straff för flera brott, om fängelse kan följa på något av brotten. Fängelse på viss tid får sättas över det svåraste av de högsta straffen men inte överstiga de högsta straffen sammanlagda med varandra.
Vid flerbrottslighet bestäms straffet enligt en asperationsprincip: det får inte överstiga dubbla maximistraffet för det svåraste brottet (dubbel-max-gräns), inte överstiga de sammanlagda maximistraffen (summeringsgräns) och aldrig överstiga arton år (takregeln). Har mer än ett av brotten ett straffmaximum om minst tolv år kan rätten under de förutsättningar som anges i paragrafen döma till fängelse på livstid.
26 kap. 2 a § BrB – överskridande av ordinarie maximistraff
Sammanfattning
Bestämmelsen gör det möjligt att döma till ett längre fängelsestraff än det ordinarie maximistraffet när sådana omständigheter som anges i 29 kap. 2 a § BrB föreligger.
Bestämmelsen är kopplad till omständigheterna i 29 kap. 2 a § BrB och innehåller särskilda gränser för hur mycket straffmaximum får överskridas. Den ger inte en allmän möjlighet att överskrida straffmaximum vid valfria synnerligen försvårande omständigheter.
26 kap. 6 § BrB – villkorlig frigivning (ändrad genom SFS 2025:1414, i kraft 1 januari 2026)
Sammanfattning
När tre fjärdedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff som uppgår till sex år eller mer har avtjänats ska den dömde friges villkorligt. Den som avtjänar ett fängelsestraff som är kortare än sex år ska friges villkorligt när två tredjedelar av fängelsestraffet har avtjänats.
Sedan den 1 januari 2026 gäller att fängelsestraff på sex år eller mer avtjänas till tre fjärdedelar före villkorlig frigivning, medan kortare straff alltjämt avtjänas till två tredjedelar. Enligt övergångsbestämmelserna (SFS 2025:1414) avgör bland annat när straffet dömdes ut, när ett livstidsstraff omvandlades och om straff verkställs gemensamt med andra straff om äldre eller nya regler gäller. Villkorlig frigivning sker inte från förvandlingsstraff för böter, från fängelse enligt 28 kap. 3 § eller från förverkad villkorligt medgiven frihet. Frigivningen kan skjutas upp vid misskötsamhet under verkställigheten (26 kap. 6 a och 7 §§). En ytterligare skärpning – tre fjärdedelar redan vid straff om tre år eller mer – är beslutad men träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Villkorlig dom – 27 kap. BrB
27 kap. 1 § BrB – när villkorlig dom får väljas
Sammanfattning
Rätten får döma till villkorlig dom för ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter.
Villkorlig dom förutsätter att straffvärdet är högre än böter men att det saknas särskild anledning att befara återfall. Prövotiden är två år (27 kap. 3 § BrB).
27 kap. 2 § BrB – villkorlig dom med böter
Sammanfattning
Villkorlig dom får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, oavsett om böter är föreskrivet för brottet eller inte.
Villkorlig dom kombineras normalt med dagsböter. Den kan även förenas med samhällstjänst enligt 27 kap. 2 a § BrB, vilket kräver den tilltalades samtycke.
Skyddstillsyn – 28 kap. BrB
28 kap. 1 § BrB – förutsättningar
Sammanfattning
Rätten får döma till skyddstillsyn för ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter.
Skyddstillsyn innebär övervakning under en prövotid av tre år (28 kap. 4 § BrB). Den väljs framför villkorlig dom när det finns behov av stöd eller kontroll för att förebygga återfall.
28 kap. 4–5 §§ BrB – prövotid och övervakning
Sammanfattning
Skyddstillsyn ska vara förenad med en prövotid av tre år från det att påföljden börjar verkställas. Den dömde ska stå under övervakning från det att verkställigheten av påföljden påbörjas. Övervakningen ska upphöra utan särskilt beslut när ett år av prövotiden har förflutit, om inte annat följer av vad som anges nedan.
Prövotiden är alltid tre år, men själva övervakningen behöver inte pågå lika länge – den ska normalt pågå minst ett år och Kriminalvården kan besluta att avsluta övervakningen tidigare eller, i vissa fall, förlänga den inom ramen för prövotiden.
28 kap. 2–3 §§ BrB – kombinationer
Sammanfattning
Skyddstillsyn får förenas med dagsböter, högst tvåhundra … Om det är påkallat av hänsyn till allmän laglydnad, får skyddstillsyn förenas med fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader.
Skyddstillsyn kan kombineras med dagsböter, samhällstjänst (28 kap. 2 a §), kontraktsvård (28 kap. 6 a §) eller ett kortare fängelsestraff.
Straffvärde och straffmätning – 29 kap. BrB
29 kap. 1 § BrB – straffvärdet
Sammanfattning
Straff skall, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft.
Straffvärdet är utgångspunkten för både antalet dagsböter och längden på ett fängelsestraff. Bedömningen är objektiv (skada/fara) och subjektiv (insikt, motiv).
29 kap. 2 § BrB – försvårande omständigheter (elfte punkten tillagd)
Sammanfattning
Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, utöver vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas bland annat om den tilltalade avsett att brottet skulle få betydligt allvarligare följder än det faktiskt fått, om den tilltalade visat stor hänsynslöshet, om brottet inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person, om brottet begåtts mot en närstående, om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig, om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller om ett motiv varit att kränka någon på grund av till exempel etnisk bakgrund eller sexuell läggning.
Paragrafen har utökats med en elfte försvårande omständighet. Punkterna höjer straffvärdet och tillämpas utöver de kvalifikationsgrunder som redan finns i den enskilda brottsbestämmelsen.
29 kap. 2 a § BrB – förhöjt straffvärde vid organiserad/grupprelaterad brottslighet
Sammanfattning
I de fall som anges särskilt ska straffvärdet, som utgångspunkt, bestämmas till det dubbla av vad som annars skulle ha bedömts följa av 29 kap. 1–3 §§.
Den nya bestämmelsen innebär att brott som begås inom ramen för organiserad eller grupprelaterad brottslighet i de angivna fallen som utgångspunkt ska ges ett straffvärde som är dubbelt så högt som annars.
29 kap. 3 § BrB – förmildrande omständigheter
Sammanfattning
Som förmildrande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, utöver vad som är föreskrivet för vissa fall, särskilt beaktas bland annat om brottet föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende, om den tilltalade till följd av en allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande, om den tilltalades handlande stått i samband med hans eller hennes bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga, om brottet föranletts av stark mänsklig medkänsla eller om gärningen, utan att vara fri från ansvar, varit sådan som avses i 24 kap.
Förmildrande omständigheter sänker straffvärdet. Om det är påkallat får rätten döma till ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.
29 kap. 5 § BrB – billighetsskäl
Sammanfattning
Vid straffmätningen ska rätten, utöver brottets straffvärde, i skälig omfattning beakta bland annat om den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppsskada, om den tilltalade frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet, om den tilltalade förorsakas men genom att han eller hon på grund av brottet utvisas ur riket eller om en i förhållande till brottets art oproportionerligt lång tid har förflutit sedan brottet begicks.
Dessa så kallade billighetsskäl kan sänka straffet under straffvärdenivån och i undantagsfall leda till påföljdseftergift (29 kap. 6 § BrB).
29 kap. 7 § BrB – ung lagöverträdare (ny lydelse 10 september 2026)
Sammanfattning
Har någon begått brott innan han eller hon fyllt tjugoett år, ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.
Den återgivna lydelsen gällde till och med den 9 september 2026. Paragrafen upphörde inte utan fick en ny lydelse den 10 september 2026 (SFS 2026:1528). Har brottet begåtts före 18 års ålder ska ungdomen fortfarande beaktas enligt bestämmelsen. För gärningar begångna före ikraftträdandet gäller övergångsbestämmelserna.
29 kap. 4 § BrB – återfall i brott
Sammanfattning
Vid straffmätningen ska rätten, utöver brottets straffvärde, i skälig utsträckning ta hänsyn till om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Härvid ska särskilt beaktas vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft, vilken tid som förflutit mellan brotten samt om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade.
Tidigare brottslighet beaktas i första hand vid val av påföljd och genom förverkande av villkorligt medgiven frihet, men kan även höja straffmätningen.
Val av påföljd – 30 kap. BrB
30 kap. 4 § BrB – presumtion mot fängelse
Sammanfattning
Vid val av påföljd skall rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Därvid skall rätten beakta sådana omständigheter som anges i 29 kap. 5 §. Som skäl för fängelse får rätten, utöver brottslighetens straffvärde och art, beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott.
Tre skäl kan tala för fängelse: högt straffvärde (praxis: fängelse ett år eller mer), brottets art (t.ex. misshandel, rattfylleri, narkotikabrott) och återfall. I annat fall väljs villkorlig dom eller skyddstillsyn.
30 kap. 5 § BrB – unga lagöverträdare
Sammanfattning
För brott som någon har begått innan han eller hon fyllt arton år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl.
För den som var under 18 år vid gärningen är fängelse i praktiken uteslutet utom vid mycket allvarlig brottslighet; i stället används ungdomspåföljder som ungdomsvård eller ungdomstjänst (32 kap. BrB).
Säkerhetsförvaring – ny påföljd, i kraft 15 april 2026
Sammanfattning
Säkerhetsförvaring är en tidsobestämd frihetsberövande påföljd som får dömas ut för den som begått allvarlig brottslighet och som bedöms utgöra en varaktig och allvarlig fara för andras liv, hälsa eller trygghet.
Säkerhetsförvaring infördes som en ny påföljd genom lagstiftning som trädde i kraft den 15 april 2026. Förutsättningarna för säkerhetsförvaring finns i 33 kap. brottsbalken. Påföljden kompletterar (men ersätter inte) det ordinarie påföljdssystemet i brottsbalken. Eftersom regelverket är nytt bör rättstillämpningen följas löpande.
Källor
- Brottsbalken (1962:700) (öppnas i nytt fönster)
- Riksdagen – Brottsbalk (1962:700) (öppnas i nytt fönster)
- Sveriges Domstolar – Straff och påföljder (öppnas i nytt fönster)
Lagtexten citeras i förkortad form där paragrafen är omfattande. Informationen är allmän och utgör inte juridisk rådgivning.
Denna sida gäller flera lagändringar med olika ikraftträdandedatum under 2026 och uppdateras löpande. Sidan är för närvarande under juridisk översyn – kontrollera alltid det aktuella rättsläget mot primärkällorna (Riksdagen, SFS och förarbeten) innan uppgifterna läggs till grund för beslut.