Misstänkt för brott
Att bli misstänkt för brott innebär att en förundersökning riktas mot dig. Här sammanfattas dina viktigaste rättigheter, hur processen går till och vad du bör tänka på tidigt i ärendet.
Kort svar
Du behöver inte yttra dig, du har rätt att få veta vad du misstänks för och du har i de flesta allvarligare ärenden rätt till en offentlig försvarare som du själv får önska. Ta kontakt med en försvarare innan du lämnar en detaljerad berättelse.
Dina rättigheter
Du behöver inte yttra dig
Den som är misstänkt för brott behöver inte yttra sig över misstanken eller på annat sätt medverka till utredningen av sin egen skuld. Att vara tyst får inte i sig läggas till grund för en fällande dom. Du måste dock följa lagliga inställelsebeslut och underkasta dig lagligen beslutade tvångsmedel.
Du har rätt till försvarare
Vid frihetsberövande, allvarligare brottsmisstanke eller om du av annat skäl behöver biträde ska en offentlig försvarare förordnas. Du får önska en namngiven advokat.
Du ska få veta vad du misstänks för
När du är skäligen misstänkt ska misstanken delges dig vid förhör. Du ska då också informeras om dina rättigheter.
Du har rätt till tolk
Behöver du tolk under förhör eller i domstol ska en tolk anlitas utan kostnad för dig.
Du har rätt till insyn
Sedan du delgetts skälig misstanke har du och din försvarare rätt till löpande insyn i det som kommit fram, om det inte skulle skada utredningen (23 kap. 18 § RB). När förundersökningen är klar och innan åtal beslutas ska du få full insyn i hela materialet vid slutdelgivningen (23 kap. 18 a § RB). Rätten att ta del av materialet är inte samma sak som en ovillkorlig rätt till egna kopior – kopior kan begränsas med hänsyn till sekretess samt materialets omfattning och karaktär.
Oskyldig till motsatsen är bevisad
Åklagaren har hela bevisbördan. För en fällande dom krävs att det är ställt utom rimligt tvivel att du har begått gärningen.
Så går processen till
- Förundersökning inleds och du kan kallas eller hämtas till förhör. Läs mer om förundersökningen.
- Misstanken delges dig och du informeras om rätten till försvarare.
- Tvångsmedel kan bli aktuella, exempelvis beslag, husrannsakan, gripande, anhållande eller häktning.
- Slutdelgivning: du får full insyn i utredningsmaterialet och kan begära kompletteringar, men rätten till egna kopior kan begränsas.
- Åklagaren beslutar om åtal. Väcks åtal följer rättegången och därefter dom och eventuell påföljd.
Praktiska råd
- Begär offentlig försvarare redan vid första kontakten med polisen.
- Uppge namnet på den advokat du önskar och be att det dokumenteras.
- Tala enskilt med din försvarare innan du besvarar frågor i sak.
- Radera eller förändra inte material som kan ha betydelse i utredningen.
- Kontakta inte målsägande, vittnen eller medmisstänkta.
- Anteckna tider, namn och vad som sagts.
Läs mer om hur du väljer och begär en advokat.
Källor
- Rättegångsbalken (1942:740), 21 och 23 kap. (öppnas i nytt fönster)
- Åklagarmyndigheten (öppnas i nytt fönster)
- Polismyndigheten (öppnas i nytt fönster)
Informationen är allmän vägledning och ersätter inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet.